Om man bara skulle gömma sig

Det har hänt lite sen sist. Världens finaste Parad har haft föreställning och som omväxling jag fick äran att faktiskt stå på scen den här gången. Något galet va roligt det var! Kvällen uppföljdes av ett dunderfirande med dessa underbara människor och jag var helt fantastiskt glad.

Morgonen därpå var armarna täckta av hälsningar från glada människors kreativitet och hälsningar, vilka med kraft skrubbades bort för att komma ren och fin till nya jobbet. Yes, so it begins och det kommer säkert bli jättebra när jag väl har kommit in i rutinen.

Nu sitter jag bara och har panik över morgondagens skolfotografering, men jag tror jag har listat ut vad jag ska ha på mig. Kanske. Eller borde jag byta ut den kortärmade jeansjackan mot västen? Toppen är kanske också lite för stor för att se bra ut på bild. Och byxorna är ganska skrynkliga efter idag. Alltså jag orkar inte, vill bara gömma mig. Brr.

Puss