Kanelbullar, mys och känslor i mängder

Idag var en bra dag. Kanelbullens dag. En dag tillägnad mys och det tilltagande höstmörkret.

Det är alltid lika mysigt, extra fika liksom, en alldeles egen fikahype. Då är det inte ens enda anledningen till att dagen blev så bra - det som gjorde dagen så bäst var ett oväntat möte efter första lektionen. Jag stötte nämligen på min gamla konståkningstränare för första gången sedan jag slutade, typ en kvart efter att jag själv hade legat och tänkt på hur mycket jag saknade allt som har med isen att göra. Hon är så sjukt härlig, och representerar så mycket jag saknar så jag orkar knappt. Kan inte beskriva det riktigt, måste åka mer i år, och det snart! Fördelen med oktober månad måste ändå vara att allmänhetens åkning öppnar då.

Men det mysigaste var väl kanske när jag satte upp en påse med en bulle på min fiollärarinnas dörr. Kraken hade inte fått i sig någon bulle på hela dagen, och då var klockan ändå fyra. Hon blev glad, jag blev glad. Wiii.

Det blev secondhand, tygpåse och instrumentlådan på ryggen dagen till ära. Kände mig lite smygestetisk faktiskt, vilket inte är helt fel.

Sen kommer det såklart en bild på nya håret! Utsläppt får läggas upp en annan dag, (det är ju inte som att det aldrig igen kommer dyka upp en bild här) men ni ser hur kort det är! Cirkus 25 cm är borta nu.  Istället kommer en bild på riktigt ordentligt uppsatt - en dag när jag kommit över komplexen blir det uppsatt utanför mitt rum också haha. Haha det får ta sin tid, I'm getting there.

Puss